Inget mer bullshit.

Du är så himla älskad. Du är älskad av din tjej, av dina kompisar, din familj och den oviktigaste av allt, av mig. Som en vän förstås. Du betyder fortfarande mest i mitt liv, även fast du har lämnat mig som död för länge sen. I varje spektrum av ditt liv har du något att vara glad över, det hade jag med ett tag.
Jag hoppas att du vet hur det känns att förlora kontakt med personen man kunde prata om allt med. Den enda person man kan kontakta när som helst.
Jag kommer ihåg när du sa att jag var så himla viktigt för dig men bara inte så viktigt. Vi pratade i minst 75 minuter när du sa det och det var inte ens vår längsta telefonsamtal. Det vi pratade vardagligen om var tyvärr begränsad, jag kunde inte få det jag ville egentligen prata om ur min mun. Varje gång jag såg dig i ögonen vågade jag aldrig säga något som kunde besvika dig. Det sista jag ville var att besvika dig, det var därför det var så svårt att låtsas att jag inte tyckte om dig när du ville göra saker den dagen hos dig. Jag visste ju inte att det var sista gången jag skulle genuint se dig igen.
Om jag bara visste att allt det där skulle hända. Om jag bara visste att den dåliga tajmingen påverkade så himla mycket. Jag är ju inte så viktigt. Mina känslor var ju inte så viktiga.
Skit i vad du sa om att aldrig sluta prata med mig, bara för att du skaffade en annan tjej. Just det, du har ju sårat mig rejält två gånger redan. Alla mina vänner säger att jag ska sluta tänka på dig, lyssnade jag? Nej, absolut inte. Jag var tvungen att lyssna på mitt jävla magkänskla. Nu vet jag hur det känns att vara en dum tonåring som inte lyssnar på andra.
Äsch, nu ska jag sluta. Till slut kommer jag att skriva något hemsk om dig och du vet att jag kommer aldrig kunna förolämpa dig. Jag har ändå ganska mycket att tacka för.
Det enda jag vill få ut från att skriva det här är att bevisa för mig själv att alla dessa känslor var bara dumheter och den här obesvarade kärleken är mitt fel. Du frågade mig om jag var okej med detta och jag sa ja. Du sa att du inte var beredd på att ha ett förhållande så det var därför du inte försökte med mig (ironisk nog har du det nu). Det var jag som började, nu ska jag avsluta detta.
Don't get me wrong, jag har inget emot att du är äntligen glad. Jag är ju glad för eran skull men det betyder inte att jag ska förlora en vän pga det. Jag saknar dig som en vän.
By the way, om du läser detta (0% chans att du gör det men w/e) och vet att det här är till dig, skriv till mig på facebook. Jag vet att du inte är helt hjärtlös och ignorerar detta. Vi måste prata.
Kommentarer
Postat av: Paula
Ada my love, varför lägga ner energi på någon som sårat dig? Jag vet att det är svårt och tar lång lång tid men du behöver nog bestämma dig för att gå vidare. Vi kan snacka mer om det någon dag! I just want you be happy <3
Postat av: Desirée
Jag älskar dig gumman, vi kan prata närsomhelst om du vill!
Trackback