Jag deppar för att bli glad

Ljug för mig som du brukade förr

 

Berätta att allt är som vanligt

 

Ljuga för mig, var du tvungen att göra det?

 

För i slutändan var det aldrig viktigt att veta vad jag tyckte

 

Och jag kan knappt skilja himlen från din närhet

 

Och jag kan se mig själv speglas i dina ögon

 

Och allt var en dröm 

 

Och allt kommer tillbaka 

 

Ett porträtt i gråskala

 

En perfekt svek av tillit

 

Och jag kan inte ens andas med det här som tynger ner

 

Du kände mig som mitt bästa

 

Nu kan jag inte ens stå på mina ben

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0