Mari

Jag tror att våra själar är på något sätt sammanflätade. Det finns en anledning varför min mamma träffade en man från Gävle. Det finns en anledning varför din familj kom hit från Irak. Vi lärde känna varandra för nästan två år sen och på en kort tid blev du min ökenblomma. Vänner går genom saker tillsammans men även när vi inte har möjligheten att konstant prata med varandra vet jag att du finns för mig och det hjälper mig. Nu när jag inte mår så bra psykisk och jag håller nästan ingenting nära mig så är du här. Vi lider och känner glädje tillsammans för jag vet att du alltid är här. När jag försöker sätta hur jag känner i ord så känns allt så otroligt "cheesy" men hallå, allt vi gör är rätt cheesy. Jag behöver inte vara någon annan med dig, jag är mig själv och jag hoppas att det räcker. Det är väldigt sällan jag kan vara mig själv. Ditt existens tryggar mig och faktumet är att du är min förebild. Du har alltid varit min förebild. Oavsett vilken avundsjuk människa jag vet att jag är så är du den enda människan jag vill osjälvisk göra glad. När andra är glad medan jag mår äckligt dåligt blir jag bara sur på alla och allt men din glädje blir som min glädje. Jag vill gå i dina spår för att du är den starkaste människa jag känner. Den gladaste människan jag känner. Den djupaste, den vackraste osv. Jag kan fortsätta i evigheter. Jag ser upp till dig men ändå är vi på samma nivå. Jag vill aldrig gå en annan väg och skiljas åt. Aldrig, aldrig, aldrig. När jag ser tillbaka till min ungdom kommer du vara den konstanta människan som bara har givit mig stöd och kärlek. Den jag aldrig har tröttnat på, som jag annars brukar göra med alla mina vänner. Jag älskar dig så mycket att jag ger dig space när du behöver det, även när jag behöver dig. Nu vill jag att du ska må bra med dina vänner, jag vill inte självisk hålla dig för mig själv. Jag vet inte vad jag babblar om och detta är inte någon fin text som är poetisk och använder fina metaforer. Detta är min sanning och jag litar på att denna text kan komma fram till det jag försöker säga och det är:

Den bästa människan jag känner förtjänar allt. Jag älskar dig så sjukt mycket. Du är någon minnesvärt och gör väldigt många människors liv ljusare. Du är har min tillit och kärlek. Du är förstående och ärligt talat det bästa som har hänt mig. Våra liv är så otroligt lik varandra men hamna aldrig lika lågt som jag har hamnat nu. Bli bättre och bli glad. Då kanske jag kan må bättre och bli glad MED dig. 
 
 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Vänsterpack. Ful var du också.

2013-11-05 @ 23:05:52
Postat av: Johannes

Passa dig noga. Vi har ögonen på dig.

2013-11-05 @ 23:18:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0